Att välja psykolog handlar sällan om att hitta “den bästa” i största allmänhet – utan om att hitta rätt match för just dig. Forskning pekar tydligt på att samarbetet i kontakten hänger ihop med bättre resultat, oavsett metod. [3]
I den här guiden får du 12 frågor som gör valet av psykolog tydligt: kontrollera legitimationen, känn efter alliansen, enas om mål, följ upp effekten – och ha en plan om det inte hjälper.
Skriven av Moses Sirviö leg. psykolog sedan 2015, privat psykologmottagning på Södermalm i Stockholm (samtal även online).
Akut mående: Om du riskerar att skada dig själv eller inte kan vänta: ring 112. För vägledning vid akut psykisk kris: 1177.
Vill du slippa välja?
Den här sidan är en guide. Om du vill läsa om upplägg eller boka tid direkt:
1) Är det här rätt typ av hjälp för mitt problem?
2) Är behandlaren legitimerad?
3) Känns det tryggt och respektfullt?
4) Har vi en gemensam bild av mål och fokus?
5) Hur följer vi upp om terapin hjälper?
6) Vad gör vi om det INTE hjälper?
7) Passar arbetssättet mig – KBT, PDT, integrativt?
8) Får jag vara delaktig i val (tempo, fokus, upplägg)?
9) Är formatet rätt: online eller på plats?
10) Är ramarna tydliga (pris, avbokning, sekretess)?
11) Får jag en känsla av kompetens – utan att det blir “sälj”?
12) Känns det rimligt att jag kan byta – om det inte blir bra?
– Är personen legitimerad psykolog/psykoterapeut?
– Känns det tryggt, begripligt och respektfullt redan efter 1–3 samtal?
– Har ni en plan (mål, fokus, upplägg)?
– Passar formatet (på plats/online) och ramarna (tid, pris, avbokning) din vardag?
– Vet du vad du ska göra om det inte hjälper (justera, prata om det, eller byta)?
Fråga: “Arbetar du med det jag söker hjälp för (t.ex. ångest, nedstämdhet, självkritik, relationer, trauma)? Hur brukar du lägga upp arbetet?”
Titta efter: att psykologen kan beskriva ett tydligt arbetssätt utan att lova mirakel.
Röd flagg: total vaghet (“vi får se bara”) utan att samtidigt erbjuda en tydlig första kartläggning.
I Sverige är “leg. psykolog” och “leg. psykoterapeut” skyddade yrkestitlar. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen och går att kontrollera via register/uppgifter. [1][2]
Var extra vaksam på titlar som “certifierad/diplomerad/auktoriserad terapeut” – det kan betyda olika saker och är inte samma sak som legitimation. [1]
Fråga: “Är du legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut?”
Titta efter: ett rakt svar, och att personen kan hänvisa till legitimation/registrering utan att bli defensiv.
Röd flagg: otydliga svar, undvikande (“jag har motsvarande kompetens”) eller att titlar används på ett sätt som kan missförstås.
Om du vill kontrollera om en specifik privat psykolog eller psykoterapeut är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen.
Alliansen – upplevelsen av samarbete, tillit och gemensamt fokus – har i meta-analyser ett tydligt samband med terapins utfall. [3]
Det betyder inte att terapi alltid ska kännas bekväm, men du ska kunna känna något i stil med:
“Jag blir tagen på allvar.”
“Terapeuten är närvarande.”
“Jag vågar säga emot / säga ‘det där hjälpte inte’.”
1177 uttrycker det väldigt enkelt: känns det inte bra med personen, be att få träffa någon annan. [1]
Fråga: “Hur brukar du märka att samarbetet fungerar – och vad gör vi om det inte känns bra?”
Titta efter: att terapeuten välkomnar feedback, kan prata öppet om relationen i rummet och gör det lätt för dig att säga ifrån.
Röd flagg: att du upprepade gånger känner dig förminskad, pressad, missförstådd – eller att du inte vågar vara ärlig och det inte blir bättre när du tar upp det.
Fråga: “Om vi spolar fram 12 veckor: vad skulle behöva vara annorlunda för att du och jag ska säga att det här hjälper?”
Titta efter: att ni sätter ord på tecken på förändring (vardag, relationer, symtom, valfrihet, sömn, återhämtning) och ringar in ett fokus som går att hålla i.
Röd flagg: att målen blir så allmänna att ni inte kan avgöra om ni är på väg åt rätt håll (“må bättre”, “förstå mig själv”) utan att göra dem mer konkreta.
Fråga: “Hur brukar du följa upp framsteg? Gör vi avstämningar?”
Titta efter: att ni då och då stannar upp och utvärderar riktning och tempo, till exempel genom att fråga:
– Vad har blivit annorlunda i vardagen?
– Vad återkommer?
– Är tempot rätt?
– Känns fokus relevant?
Forskning på rutinmässig uppföljning/feedback (särskilt för att upptäcka när behandling inte går åt rätt håll) visar i meta-analys små–måttliga förbättringar i utfall och minskad risk för försämring. [5]
Poängen är inte “administration”, utan att ni fångar upp tidiga tecken på att ni behöver justera.
Röd flagg: att ni aldrig pratar om effekt, riktning eller tempo – trots att du upplever att det står still eller att du mår sämre.
Fråga: “Om vi märker att det står still – hur arbetar du då?”
Titta efter: ett svar som innehåller en tydlig “plan B”, till exempel att ni:
– stannar upp och ringar in vad som inte fungerar (fokus, tempo, ramar, metod, allians)
– justerar upplägg (mer struktur/mer fördjupning, annan rytm, annan typ av interventioner)
– pratar öppet om relationen (om något i samarbetet hindrar)
– skärper mål och delmål (vad ska bli annorlunda – och hur märker vi det?)
– kan rekommendera annan insats vid behov (annan behandlingsform, annan kompetens, samverkan med vård)
Röd flagg: att terapeuten lägger ansvaret på dig (“du måste bara vilja mer”), fortsätter på exakt samma sätt utan att kunna motivera varför, eller blir ovillig att diskutera alternativa vägar när du beskriver att det inte hjälper.
Fråga: “Vilken inriktning arbetar du utifrån, och varför kan den passa mitt problem?”
Det här är en av de viktigaste frågorna, men svaret är sällan “KBT är bäst” eller “PDT är bäst”.
KBT (förenklat): ofta mer strukturerat, tydliga mål, hemuppgifter, fokus på samband mellan tankar/känslor/beteenden. [7]
PDT (förenklat): mer utforskande av återkommande känslomässiga och relationella mönster, hur det förflutna påverkar nuet, ofta mindre manualiserat. [8]
Det forskningen brukar stödja:
– PDT har i en modern paraplyöversikt stöd som evidensbaserad behandling för flera vanliga tillstånd, och ofta jämförbar effekt med andra aktiva terapier (med variation beroende på problemområde). [6]
– Preferenser spelar roll: när man kan ta hänsyn till patientens preferenser minskar avhopp och utfall förbättras i meta-analys. [4]
Titta efter: att terapeuten kan förklara hur metoden ser ut i praktiken (inte bara “vilken etikett”) och koppla den till ditt problem och dina mål.
Röd flagg: kategoriska svar (“det här är alltid bäst”), eller att terapeuten inte kan beskriva vad ni faktiskt kommer göra i rummet.
Fråga: “Hur gör vi om jag vill arbeta mer praktiskt / mer fördjupande / mer med relationer?”
Titta efter: att terapeuten tar preferenser på allvar och kan justera utan att du känner dig “besvärlig”. När klienters preferenser tas på allvar ser man i meta-analyser bl.a. lägre avhopp och bättre utfall i genomsnitt. [4]
(En annan stor genomgång visar särskilt samband med lägre dropout och bättre allians när man får sitt preferensval.)
Röd flagg: att du upplever att du måste anpassa dig till ett fast upplägg, eller att dina önskemål avfärdas utan att ni undersöker varför.
Fråga: “Vad talar för online för mig – och vad talar emot?”
Meta-analyser visar generellt att videobaserad terapi kan ge goda resultat och ofta vara jämförbar med terapi på plats. [9]
Forskningen pekar också på att den terapeutiska alliansen ofta är jämförbar mellan video och in-person. [10]
Samtidigt: ramen betyder mycket (ostördhet, stabil teknik, kontinuitet).
Titta efter: att ni pratar igenom praktiska förutsättningar (ostördhet, plats, hörlurar, teknik, kontinuitet) och vad som passar ditt problem och din vardag.
Röd flagg: att formatet väljs “på slentrian” trots att du saknar ostördhet, eller att tekniken/ramen ofta fallerar och det inte åtgärdas.
Fråga: “Vad gäller för avbokning, betalning, journalföring och sekretess?”
Titta efter: tydlighet i praktiken – gärna redan skriftligt eller lätt att få sammanfattat. Särskilt:
– pris och betalningssätt (när betalar man, kvitto)
– avbokningsregler (tidsgräns, sjukdom, vad som gäller vid ombokning)
– sekretess och vad som är undantag
– journalföring (om/hur det sker) och hur information hanteras
– kontakt mellan sessioner (om det är möjligt, och i så fall hur)
Röd flagg: oklara eller “rörliga” villkor som du inte kan få tydliga innan ni startar, eller att du i efterhand upptäcker viktiga regler (t.ex. avbokning) som aldrig nämnts.
Fråga: “Hur brukar du tänka kliniskt när någon har mitt problem?”
Titta efter: att terapeuten kan resonera begripligt, nyanserat och personligt utan att ge en färdig mall. Ofta märks kompetens som:
– bra följdfrågor som gör att du känner dig mer förstådd
– struktur (att terapeuten kan sammanfatta, ringa in, föreslå fokus)
– lugn och precision (varken stressat eller “flummigt”)
– realistiska förväntningar (vad som brukar hjälpa, vad som tar tid, vad ni följer upp)
– att du efter samtalet känner dig mer begriplig för dig själv, inte mer förvirrad
Röd flagg: överdrivet “pitchigt” språk, stora löften, eller att terapeuten snabbt verkar “säkert veta” vad som är fel utan att först förstå din situation. En annan röd flagg kan vara att du känner dig mer som ett case än som en person.
Påminnelse: även om metoden spelar roll, finns också variation mellan terapeuter. Studier i klinisk vardag visar att terapeutskillnader kan bidra till utfallsvariation.
Det betyder inte att “du väljer fel” om det inte klickar – ibland är byte en sund intervention.
Ett bra riktmärke är: ta upp det först.
Skäl att överväga byte kan vara:
– du känner dig återkommande otrygg/inte tagen på allvar (och det går inte att reparera)
– fokus är kroniskt oklart
– du vågar inte säga vad du egentligen tänker/känner (och terapeuten hjälper inte till att göra det möjligt)
– upplägg/ramar fungerar inte i ditt liv
Fråga: “Om jag vill byta eller pausa – hur brukar du tänka då?”
Titta efter: att terapeuten normaliserar att det ibland behövs justering eller byte och kan hjälpa dig göra det på ett ordnat sätt.
Röd flagg: skuld/press (“du borde stanna”), eller att du känner dig fast i ett upplägg som inte hjälper och inte går att prata om.
Efter 3 samtal, ställ tre frågor:
– Känner jag mig tryggare och mer hoppfull?
– Har vi en tydlig riktning?
– Har jag fått en ny förståelse eller konkret förändring att prova?
Om svaret är nej på allt: ta upp det öppet. Om det fortfarande står still: överväg att byta.
– Läs mer om upplägg för terapi: Hur terapin går till
– Lär känna mig och hur jag arbetar: Om mig
– Hitta rätt ingång utifrån ditt problem: Hjälp (ångest, depression, självkritik, relationer m.m.)
– Psykoterapi och utveckling (tema) →
– Den terapeutiska relationen som verktyg →
– När psykoterapi inte känns som det hjälper →
– Psykoterapi online (kunskap) →
[1] 1177. Hitta en psykolog eller psykoterapeut.
URL: https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/hitta-en-psykolog-eller-psykoterapeut/
[2] Socialstyrelsen. HOSP – register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
URL: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/halso-och-sjukvardspersonal/
[3] Flückiger, C. (2018). The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis. Psychotherapy.
DOI: https://doi.org/10.1037/pst0000172
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29792475/
[4] Swift, J. K. (2018). The impact of accommodating client preference in psychotherapy: A meta-analysis. J Clin Psychol.
DOI: https://doi.org/10.1002/jclp.22680
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30091140/
[5] Lambert, M. J. (2018). Collecting and delivering progress feedback: A meta-analysis of routine outcome monitoring. Psychotherapy.
DOI: https://doi.org/10.1037/pst0000167
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30335463/
[6] Leichsenring, F. (2023). The status of psychodynamic psychotherapy as an empirically supported treatment… (umbrella review). World Psychiatry.
DOI: https://doi.org/10.1002/wps.21104
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37159376/
[7] 1177. KBT, kognitiv beteendeterapi.
URL: https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/kognitiv-beteendeterapi-kbt/
[8] 1177. Psykoterapi och psykologisk behandling (inkl. KBT/PDT-beskrivning).
URL: https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykoterapi-och-psykologisk-behandling/
[9] Fernandez, E. (2021). Live psychotherapy by video versus in-person: A meta-analysis… Clin Psychol Psychother.
DOI: https://doi.org/10.1002/cpp.2594
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33826190/
[10] Seuling, P. D. (2024). Therapeutic alliance in videoconferencing psychotherapy compared to psychotherapy in person: A systematic review and meta-analysis. J Telemed Telecare.
DOI: https://doi.org/10.1177/1357633X231161774
PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36974478/
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.