Varför du kan känna dig tydlig ena dagen och tom nästa
Ibland är det inte bara humöret som skiftar. Det är som att du skiftar som person.
En dag känner du dig relativt trygg och tydlig. Du kan säga vad du vill, känna efter, ta plats lagom. Nästa dag – eller i ett annat sammanhang – känns du plattare, mer försiktig, mer hård mot dig själv, eller som om du spelar en roll. Du kan till och med titta tillbaka och tänka: “Var det där verkligen jag?”
Det här kan få en att känna sig “splittrad”. Men ofta handlar det inte om att du är falsk eller saknar identitet. Det handlar om att du har olika jag-lägen som aktiveras av olika typer av situationer.
Skriven av Leg. psykolog Moses Sirviö, privat mottagning på Södermalm i Stockholm (samtal även online).
I en ideal bild tänker vi att identitet är en stabil kärna: samma jag, i alla rum. I verkligheten är självupplevelsen ofta mer dynamisk. Den påverkas av:
– stress och belastning
– relationsrisk (att bli bedömd, kritiserad, bortvald, missförstådd)
– om du känner dig trygg eller “på prov”
När trycket ökar tenderar självet att organisera sig mer i lägen. Varje läge har ofta ett syfte: att snabbt skapa säkerhet eller kontroll, att slippa exponering, eller att hålla ihop när det känns som att något annars faller isär.
Det betyder inte att lägena är “fel”. Men om de tar över utan rörlighet kan självbilden börja kännas som ett lapptäcke.
Du kan känna igen dig i flera. De flesta har fler än ett.
1) Det duktiga läget
Du blir effektiv, ordentlig, hjälpsam. Du gör rätt.
Skyddar ofta mot: skam, kritik, att vara till besvär.
Kostnad: livet blir prestation, mindre kontakt med behov och tempo.
2) Det kontrollerande läget
Du vill ha besked, plan, tydlighet. Du tänker framåt och säkrar.
Skyddar ofta mot: ovisshet, sårbarhet, att bli övergiven.
Kostnad: mer spänning, mindre spontanitet och närvaro.
3) Det socialt smidiga läget
Du blir lätt, trevlig, följsam. Du rundar av det som kan störa.
Skyddar ofta mot: konflikt, avvisande, att vara “för mycket”.
Kostnad: självbortfall, tomhet eller irritation efteråt.
4) Det hårda/krävande läget
Du blir sträng mot dig själv (och ibland mot andra). Inre krav skruvas upp.
Skyddar ofta mot: hjälplöshet, skam, känslan av att tappa kontroll.
Kostnad: stress, skör självkänsla, mindre värme.
5) Det avstängda läget
Du känner mindre. Du “fungerar” eller försvinner lite.
Skyddar ofta mot: överväldigande känslor, sorg, beroende, besvikelse.
Kostnad: tomhet, distans, tappad riktning.
Du behöver inte “välja rätt läge”. Poängen är att börja se att lägena är försök att reglera risk — inte sanningar om vem du är.
När ett läge är aktiverat förändras ofta tre saker samtidigt:
Kroppen: tempo, spänning, energi, andning
Tankarna: mer dom, mer brådska, mer tvärsäkerhet
Relationen: du blir mer påverkad av respons, mer vaksam, mindre fri
Det är därför det kan kännas som att självbilden “byter”. För läget påverkar hela systemet – inte bara en tanke.
Och när du tittar tillbaka från ett annat läge kan det förra kännas främmande. Inte för att det inte var du, utan för att du nu ser det från ett annat inre perspektiv.
Många försöker lösa splittring genom att hitta en “äkta kärna”. Men ofta är en mer hjälpsam fråga:
Hur får jag mer rörlighet mellan mina lägen?
Rörlighet betyder:
– att du kan märka när ett läge tar över,
– att du kan förstå vad det försöker skydda dig från,
– och att du kan hitta en liten väg tillbaka till kontakt.
Du behöver inte avskaffa dina lägen. Du behöver kunna besöka dem utan att fastna i dem.
Efter en situation där du kände dig “inte som dig själv”, prova att skriva fem korta rader:
1) Trigger: Vad var det som tände? (en ton, en fråga, en blick, ett krav?)
2) Läge: Vilket jag-läge tog över? (duktig, smidig, hård, avstängd, kontrollerande…)
3) Skydd: Vad försökte läget rädda dig från? (skam, konflikt, beroende, ovisshet…)
4) Kostnad: Vad blev priset? (kontakt, vilja, tempo, närvaro, värme…)
5) Bro tillbaka (1%): Vad är minsta möjliga steg mot kontakt? (en paus, en mening, en gräns i miniformat, sänkt tempo)
Den sista raden är viktig. Den gör kartan handlingsbar utan att det blir ett projekt. Om du vill ha fler exempel på en minimal markör av ägande i stunden kan du läsa om Ägandepunkten.
Här är några “broar” som ofta fungerar för att få lite mer rörlighet:
Namnge läget tyst för dig själv: “Nu är det duktiga läget.”
(Inte som dom – som igenkänning.)
Sänk tempo ett snäpp: En sekund längre paus, ett andetag lägre, lite långsammare svar.
Tempo är ofta den snabbaste vägen tillbaka till valmöjlighet.
Lägg in en minimal sanning:
“Jag behöver tänka en sekund.”
“Jag är lite osäker.”
“Jag vill egentligen… men jag märker att jag blir försiktig.”
En mening räcker.
Gör en mikrokontakt: ögonkontakt, ett “hur är det för dig?”, ett litet kvarstannande istället för att försvinna.
Inte för att lösa allt – för att få kontakt att finnas i rummet.
Målet är inte att bli fri direkt. Målet är att du får fler ögonblick där du inte är helt fast.
Är det här samma som att vara “falsk”?
Nej. Ofta är det tvärtom ett tecken på att du försöker anpassa dig för att relationen ska hålla eller för att du ska vara trygg. Lägen är skydd, inte lögn.
Är “jag-lägen” samma som diagnoser eller dissociation?
Inte nödvändigtvis. Att ha olika lägen är mänskligt. Det blir ett problem när rörligheten försvinner, när du ofta fastnar i ett läge som kostar mycket, eller när du inte känner igen dig själv över tid.
Varför kan jag vara trygg med vissa och helt annan med andra?
För att olika relationer aktiverar olika risker. Det handlar sällan om att du saknar identitet, utan om att din trygghet är olika lätt att få tillgång till.
Kan man få ihop sig själv igen?
Ja. Ofta handlar det om att förstå lägenas skyddsfunktion, minska skam kring dem och bygga små broar tillbaka till kontakt. Med tiden brukar självbilden kännas mer sammanhängande – inte för att du blir “en version”, utan för att du blir mer rörlig.
När är det läge att ta hjälp?
Om du ofta hamnar i lägen där du tappar kontakt med vilja/känsla/gräns, om du pendlar mellan hårdhet och avstängning, eller om du upplever att relationer nästan alltid triggar stark anpassning. Terapi kan då hjälpa att öka rörlighet och minska självbortfall och skam.
I temat Självbild och identitet: [Självbild och identitet]
Vidare läsning: [Självbild] · [När du tappar bort dig själv] · [Ägandepunkten]
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.