Om hur bilden av sig själv formas i relationer och varför självkritik ofta tar över.
Låg självkänsla är ett begrepp som många känner igen sig i, men som kan vara svårt att sätta ord på. För vissa handlar det om en ständig känsla av att inte duga, för andra om tvivel på det egna värdet i relation till andra. Ofta finns en inre osäkerhet som påverkar hur man tolkar situationer, relationer och sig själv.
Till skillnad från självförtroende, som handlar om tilltro till sin förmåga i specifika sammanhang, rör självkänsla den mer grundläggande upplevelsen av vem man är och vilket värde man har som person.
Skriven av Leg. psykolog Moses Sirviö, privat mottagning på Södermalm i Stockholm (samtal även online).
Självkänsla hänger nära samman med självbild – alltså den bild vi bär av oss själva. Självbilden formas tidigt i livet och påverkas av hur vi blivit bemötta i viktiga relationer. Upprepade erfarenheter av att bli sedd, bekräftad och tagen på allvar kan bidra till en stabil självkänsla.
Omvänt kan erfarenheter av kritik, bristande lyhördhet eller villkorad acceptans bidra till en mer osäker självbild. I sådana fall kan självkänslan bli starkt beroende av yttre bekräftelse eller prestation.
Låg självkänsla visar sig inte på samma sätt hos alla. Den kan till exempel ta form genom att man:
– ofta tvivlar på sina egna beslut
– jämför sig med andra och känner sig underlägsen
– tolkar kritik som ett tecken på att man är fel
– har svårt att sätta gränser
– anpassar sig mycket för att bli accepterad
Gemensamt är ofta en inre dialog präglad av självkritik och ifrågasättande, där den egna upplevelsen lätt hamnar i skymundan.
Självkritik är nära kopplad till låg självkänsla. För många blir den inre kritiska rösten så självklar att den upplevs som sann, snarare än som ett perspektiv bland andra.
Självkritiken kan fungera som ett försök att förebygga misslyckanden eller avvisande – genom att hela tiden ligga steget före och rätta till sig själv. På kort sikt kan detta skapa en känsla av kontroll, men på längre sikt riskerar det att förstärka känslan av otillräcklighet.
Relationer är ofta den arena där låg självkänsla blir som mest tydlig. Det kan handla om att:
– ta stort ansvar för andras känslor
– undvika konflikter av rädsla för att bli avvisad
– ha svårt att uttrycka egna behov
– tolka neutral respons som kritik
I nära relationer kan tidigare erfarenheter aktiveras, vilket gör att reaktionerna ibland blir starkare än situationen i sig motiverar.
Det finns många råd om hur man ska stärka sin självkänsla genom affirmationer eller beteendeförändringar. För vissa kan sådana strategier vara hjälpsamma, men för många känns de otillräckliga eller till och med främmande.
Det beror på att självkänsla inte bara är en fråga om tankar, utan om djupare känslomässiga och relationella erfarenheter. Om den inre bilden av sig själv formats under lång tid i relation till andra, krävs ofta ett arbete som når längre än till ytan.
Ur ett psykodynamiskt perspektiv förstås låg självkänsla ofta i relation till tidiga erfarenheter av bekräftelse, spegling och emotionell tillgänglighet. När viktiga behov inte fullt ut mötts kan individen utveckla strategier för att hantera osäkerheten – till exempel genom överanpassning eller höga krav på sig själv.
Dessa strategier kan bli djupt integrerade i personligheten och fortsätta att påverka självbilden långt senare i livet.
I psykoterapi handlar arbetet med låg självkänsla om att utforska hur bilden av sig själv har formats och hur den vidmakthålls i nuet. Tillsammans med terapeuten kan man bland annat undersöka:
– hur självkritiken låter och när den aktiveras
– vilka relationella erfarenheter som påverkat självbilden
– hur man förhåller sig till egna behov och gränser
– vad som händer i relationen till terapeuten här och nu
Genom detta arbete kan nya sätt att se på sig själv gradvis växa fram – inte genom att tvinga fram positiva tankar, utan genom att skapa en mer nyanserad och hållbar självbild.
Förändring av självkänsla sker ofta långsamt och i små steg. Många beskriver med tiden att:
– självkritiken tappar något av sin självklarhet
– det blir lättare att stå upp för egna behov
– relationer känns mindre hotfulla
– självbilden blir mer sammanhängande
Det handlar inte om att bli självsäker i alla situationer, utan om att utveckla en grundläggande känsla av värde som inte hela tiden behöver bevisas.
Vad är skillnaden mellan låg självkänsla och dåligt självförtroende?
Självförtroende handlar om tilltro i en viss situation (t.ex. jobb, prestation). Självkänsla handlar mer om grundkänslan av värde som person.
Varför känns självkritiken så sann när man har låg självkänsla?
För att den ofta blir ett invant “tolkningsfilter” snarare än en tanke du väger. Då upplevs den som fakta, inte som ett perspektiv.
Kan man ha låg självkänsla och ändå fungera och prestera?
Ja. Många fungerar utåt men betalar med stress, anpassning och en inre känsla av att aldrig riktigt duga eller kunna slappna av.
Hur märks låg självkänsla i relationer?
Ofta genom att man tar mycket ansvar, undviker konflikt, tvivlar på sina behov och tolkar osäkerhet/neutralitet som kritik eller avvisande.
Varför hjälper inte affirmationer alltid?
För att låg självkänsla sällan sitter “på ytan”. Om självbilden och värdet formats relationellt över tid kan det behövas ett djupare arbete än att byta ut tankar.
Hur kan psykoterapi hjälpa vid låg självkänsla?
Genom att förstå hur självkritik och anpassning vidmakthåller bilden av dig själv, och gradvis bygga en mer nyanserad och hållbar självbild i relation.
I temat Självbild och identitet: [Självbild och identitet]
Vidare läsning: [Självbild] · [När du tappar bort dig själv] · [Ägandepunkten]
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.