Om varför relationen i psykoterapi inte bara är en förutsättning – utan själva grunden för förändring.
Med den terapeutiska relationen som verktyg menas att relationen mellan terapeut och patient inte enbart är en ram för samtalet, utan ett aktivt och avgörande inslag i det terapeutiska arbetet. I psykodynamisk psykoterapi förstås relationen som den plats där inre mönster blir synliga, kan utforskas och gradvis förändras.
Det innebär att det som sker mellan terapeut och patient inte ses som något vid sidan av behandlingen, utan som en central del av den.
Skriven av Leg. psykolog Moses Sirviö, privat mottagning på Södermalm i Stockholm (samtal även online).
Många söker terapi med en förhoppning om att få hjälp genom råd, insikter eller nya sätt att tänka. Även om sådana aspekter kan spela roll, visar både klinisk erfarenhet och forskning att relationen i sig har avgörande betydelse för terapeutisk förändring.
Det beror på att många psykologiska svårigheter är formade i relationer – och därför också behöver förstås och bearbetas i ett relationellt sammanhang. Hur vi relaterar till andra, till oss själva och till våra känslor blir ofta tydligt först när vi befinner oss i en nära och återkommande kontakt med en annan människa.
I den terapeutiska relationen aktiveras ofta samma mönster som i andra viktiga relationer. Det kan handla om:
– rädsla för att bli avvisad
– behov av att vara till lags
– svårigheter att uttrycka ilska eller besvikelse
– känslor av skam eller otillräcklighet
Dessa reaktioner uppstår inte för att terapin är fel, utan för att den är tillräckligt betydelsefull för att väcka gamla erfarenheter till liv. När detta sker skapas en möjlighet att undersöka mönstren i realtid, snarare än att bara tala om dem i efterhand.
En central skillnad mellan psykodynamisk terapi och mer teknikorienterade behandlingsformer är att fokus inte enbart ligger på innehållet i det som berättas, utan även på hur relationen faktiskt upplevs här och nu.
Att tala om svårigheter i relationer är inte samma sak som att uppleva dem i ett tryggt sammanhang. I terapin kan patient och terapeut tillsammans utforska vad som händer känslomässigt i stunden:
– när något känns svårt att säga
– när man känner sig missförstådd
– när beroende, irritation eller närhet väcks
Detta ger en djupare förståelse än samtal på enbart intellektuell nivå.
För att den terapeutiska relationen ska kunna fungera som ett verktyg krävs en grundläggande känsla av trygghet. Det innebär inte att terapin alltid känns bekväm, men att det finns en tillit till att svåra känslor kan rymmas utan att relationen hotas.
Tryggheten skapas genom:
– terapeutens närvaro och lyhördhet
– respekt för patientens tempo
– en icke-dömande hållning
När tryggheten är tillräcklig blir det möjligt att närma sig sådant som annars undviks.
Det som sker i den terapeutiska relationen kan ofta förstås som en spegling av hur individen relaterar till sig själv och andra. Till exempel kan:
– självkritik visa sig genom rädsla för terapeutens omdöme
– behov av kontroll visa sig genom svårigheter att släppa taget
– tidigare erfarenheter av bristande tillgänglighet väcka oro för att bli lämnad
Genom att uppmärksamma och sätta ord på dessa processer skapas en möjlighet till ny erfarenhet, snarare än enbart ny förståelse.
Känslor som väcks i terapin är ofta centrala för förändringsarbetet. Det kan handla om känslor riktade mot terapeuten, men också om sådana som väcks i relationen till det egna inre.
I stället för att ses som hinder förstås dessa känslor som meningsfull information. När de kan utforskas tillsammans med terapeuten, snarare än undvikas eller kontrolleras, blir de en väg till ökad självförståelse och affektreglering.
Det är viktigt att tydligt avgränsa begreppet. Den terapeutiska relationen som verktyg innebär inte:
– att terapeuten blir en privat relation
– att gränser suddas ut
– att patientens behov av bekräftelse okritiskt tillfredsställs
Tvärtom är det just genom tydliga professionella ramar som relationen kan bli trygg nog att bära svåra känslor och komplexa mönster.
Förändring i psykodynamisk terapi sker ofta gradvis, genom upprepade erfarenheter av att:
– bli förstådd även när känslor är motsägelsefulla
– kunna uttrycka behov utan att relationen går förlorad
– stå kvar i svåra affekter tillsammans med någon annan
Med tiden kan dessa erfarenheter integreras och påverka hur individen relaterar även utanför terapirummet.
Ett tecken på att terapi haft effekt är ofta att relationella erfarenheter från terapin börjar fungera som ett inre stöd. Många beskriver att:
– självkritiska reaktioner mildras
– nya perspektiv uppstår spontant
– det blir lättare att reglera känslor i relationer
– det inre samtalet förändras
Den terapeutiska relationen finns då inte bara kvar som ett minne, utan som en del av individens inre värld.
Den terapeutiska relationen som verktyg innebär att relationen i sig är en central del av behandlingen. Genom att utforska relationella mönster, känslor och reaktioner i ett tryggt och professionellt sammanhang skapas förutsättningar för djup och varaktig förändring.
Det handlar inte om snabba lösningar, utan om att gradvis utveckla ett friare sätt att relatera – till sig själv och till andra.
Är den terapeutiska relationen “bara trygghet”?
Nej. Trygghet är en bas, men relationen blir också en plats där mönster, känslor och skydd kan synas i realtid.
Vad gör jag om jag känner mig missförstådd av terapeuten?
Säg det i rummet. Just det som händer mellan er kan vara viktig information – och ofta går det att reparera.
Är det ett problem om jag blir arg, besviken eller väldigt beroende i terapin?
Inte nödvändigtvis. Sådana känslor kan vara en del av det som behöver kunna rymmas och förstås, snarare än något man måste “ha kontroll på”.
Måste jag lita på terapeuten direkt för att terapi ska fungera?
Nej. Tillit byggs ofta gradvis. Det viktiga är att det finns en professionell ram och att det går att prata om tvekan och osäkerhet.
Hur skiljer sig den terapeutiska relationen från en privat relation?
Den är professionell: tydliga ramar, inget ömsesidigt relationskrav och fokus på ditt inre liv – vilket ofta gör den trygg nog att bära svåra saker.
I temat Psykoterapi och utveckling: [Psykoterapi och utveckling]
Vidare läsning: [Vad är psykoterapi?] · [När psykoterapi inte känns som det hjälper] · [Förändring över tid-modellen]
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.